Fakta om svenska helgdagar

Fyra begrepp, tre olika grunder

Det som i vardagligt tal kallas “röda dagar” är i själva verket fyra olika saker med olika rättslig grund. Skillnaden avgör om du har rätt till ledigheten eller bara brukar få den.

Dagsmart redovisar vilken dag som är helgdag – inte om just du är ledig. Om en helgdag ger ledighet, och om ledigheten är betald, följer av anställnings- och kollektivavtal och inte av helgdagslagen.

Allmänna helgdagar

Allmänna helgdagar är de dagar som räknas upp i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar. Det är dessa som avses med “röda dagar”, eftersom de traditionsenligt tryckts i rött i almanackor.

Listan är sluten. Står dagen inte där är den ingen allmän helgdag, hur väl firad den än är – lucia, valborg och fettisdagen är inga röda dagar.

Hur många ger faktiskt ledigt?

Färre än man skulle tro. Fyra av helgdagarna är knutna till en veckodag som redan är ledig:

• Påskdagen och pingstdagen infaller alltid på söndagar.
• Midsommardagen och alla helgons dag infaller alltid på lördagar.

De övriga ligger antingen på fasta datum – som kan hamna på en helg – eller på en garanterad vardag. Bara långfredagen, annandag påsk och Kristi himmelsfärdsdag ger en ledig vardag varje år, utan undantag.

De facto-helgdagar

Fem dagar är arbetsfria för de allra flesta utan att vara allmänna helgdagar: påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Tre av dem är namngivna i lag. Enligt 3 a § semesterlagen jämställs “allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton” med söndag, och enligt 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid får en åtgärd som senast ska vidtas på allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton i stället vidtas nästa vardag.

Påskafton och pingstafton saknas i båda bestämmelserna – de behövs inte, eftersom dagarna alltid infaller på lördagar.

Lördagar

Lördagar betraktas i allmänhet som likställda med allmän helgdag, utan att vara det i lagens mening.

Vid 1900-talets början var lördagar normalt arbetsdagar, och den genomsnittliga veckoarbetstiden låg på 55–60 timmar. Från 1920-talet och fram till 1973 förkortades arbetstiden successivt till dagens 40-timmarsvecka. Under den perioden varierade det mellan arbetsgrupper – till följd av individuella avtal och olika kollektivavtal – vad som gällde kring veckoarbetstid och arbete på lördagar.

Även om det alltså har varierat över tid i vilken utsträckning lördagar varit helgdag, redovisar Dagsmart lördagar som helgdag sedan 1930.

Bankhelgdagar

Begreppet bankhelgdag och motsatsen bankdag används ofta inom den finansiella sektorn, liksom bankfri dag och bankfridag. Bankhelgdagarna är inget femte slags dag – de är de allmänna helgdagarna och de facto-helgdagarna tillsammans, plus lördagarna. Den gängse definitionen i avtal lyder “alla dagar utom lördag, söndag, midsommarafton, julafton, nyårsafton eller annan allmän helgdag”, och den träffar precis den uppsättningen.

Det får konkreta följder: en betalning som initieras på julafton bokförs inte förrän nästa bankdag, och en förfallodag som infaller på en bankhelgdag skjuts framåt. Halvdagar och klämdagar är däremot vanliga bankdagar.

Halvdagar

I vissa anställnings- och kollektivavtal, och på vissa finansiella marknader, är huvudregeln att dagen före en allmän helgdag delvis är arbetsfri. En sådan dag kallas ofta halvdag och är typiskt förkortad med två till fyra arbetstimmar.

Det finns ingen lagreglering och ingen allmänt tillämpad princip för vilka dagar som är halvdagar – det skiljer mellan avtal och branscher. Ofta utgår regeln från att vardagar före allmän helgdag är halvdag, om dagen inte samtidigt är klämdag. I vissa fall likställs även midsommarafton, julafton och nyårsafton med allmän helgdag i det här avseendet.

Antalet halvdagar varierar mellan åren, men i regel är följande dagar halvdagar:

• skärtorsdagen
• dagen före alla helgons dag

Dessutom är normalt följande dagar halvdagar, om de inte infaller på en lördag eller söndag och inte är klämdagar:

• trettondagsafton
• valborgsmässoafton
• dagen före Kristi himmelsfärdsdag
• dagen före nationaldagen

Listorna är Dagsmarts redovisning, inte en avtalsbestämmelse. Enskilda kollektivavtal räknar upp sina egna dagar med sina egna avkortningar, och de uppräkningarna sammanfaller inte alltid med den här. Vad som gäller för dig står i ditt avtal.

Under 1900-talet sjönk den genomsnittliga veckoarbetstiden i lag och avtal från omkring 55–60 timmar till 40 timmar år 1973. Under den perioden var det i vissa skeden och för vissa arbetsgrupper normalt att lördagen var en förkortad arbetsdag och därmed hade karaktären av halvdag. Eftersom avgränsningen i tid är svår att göra exakt redovisar vi den inte som halvdag historiskt.

Klämdagar

I vissa anställnings- och kollektivavtal finns bestämmelser om att en dag som infaller mellan två helgdagar – allmänna eller de facto – ska vara arbetsfri. En sådan dag kallas klämdag. Dagar som är “inklämda” mellan två helgdagar är populära att vara ledig, eftersom de ofta förlänger en ledighet betydligt.

Antalet klämdagar varierar mellan åren, men i regel är följande dag en klämdag:

• dagen efter Kristi himmelsfärdsdag

Att en klämdag är ledig följer aldrig av lag. Den som inte har det i sitt avtal får ta ut en semesterdag – vilket å andra sidan är en av kalenderns bästa affärer: en semesterdag växlas mot fyra lediga dagar i följd.

Helgdagarnas historia i korthet

Antalet helgdagar har minskat kraftigt över tid.

• Före 1772 hade den svenska kalendern ett stort antal helgondagar och kyrkliga festdagar kvar från medeltiden, trots att reformationen 1571 hade rensat bland dem.
• 1772 drogs ett tjugotal helgdagar in genom en kunglig förordning. Apostladagarna och de tredje och fjärde dagarna i jul, påsk och pingst avskaffades helt, medan kyndelsmässodagen, mickelsmäss och allhelgonadagen behölls men flyttades till närmaste söndag.
• 1953 trädde helgdagsreformen från 1952 i kraft. Marie bebådelsedag drogs in som helgdag och firandet flyttades till en söndag, midsommardagen flyttades från den 24 juni till en lördag, och alla helgons dag flyttades från söndagen till en lördag och blev därmed en helgdag i egen rätt. Syftet var att sprida ut helgdagarna jämnare över året och att inte bryta upp arbetsveckorna.
• 2005 ersattes annandag pingst av Sveriges nationaldag. Det är den senaste ändringen av vilka dagar som är allmänna helgdagar.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan röd dag och helgdag?

“Röd dag” är vardagsspråk för allmän helgdag. “Helgdag” används bredare och omfattar även de dagar som är arbetsfria utan att stå i lagen.

Ger en röd dag automatiskt rätt till ledighet?

Nej. Helgdagslagen säger vilka dagar som är allmänna helgdagar, inte vem som ska vara ledig. Rätten till ledighet och lön följer av anställnings- och kollektivavtal.

Vad händer om en helgdag infaller på en helg?

Ingenting, enligt lag. Någon rätt till ersättningsledighet finns inte. Vissa kollektivavtal innehåller sådana bestämmelser.

Hur många röda dagar har Sverige?

Tretton namngivna dagar utöver söndagarna. Hur många av dem som ger ledig vardag varierar mellan åren.

Är julafton en röd dag?

Nej, men den är jämställd med söndag i semesterlagen och arbetsfri enligt de flesta kollektivavtal. Se de facto-helgdagar.