Kalkylator
Räkna ut hur lång tid det är mellan två datum, eller vilket datum som infaller ett antal dagar, arbetsdagar, veckor, månader eller år från ett annat. Du ser också vilka helgdagar som ligger i perioden.
Vilka dagar som räknas
Rullgardinen vid varje datumfält avgör om dagen i fältet räknas med. Från och med och till och med räknar med dagen själv; från och till gör det inte. Skillnaden är en dag i vardera änden, och den är sällan likgiltig: första kvartalet 2027 är 90 dagar räknat från och med den 1 januari till och med den 31 mars, men 89 dagar räknat från den 1 januari till den 31 mars.
Kvartalen är för övrigt olika långa, så ett kvartal går inte att räkna som ett fast antal dagar. Räknat med båda ändpunkterna är första kvartalet 90 dagar – 91 under ett skottår – andra kvartalet 91 dagar, och tredje och fjärde kvartalet 92 dagar vardera.
Valet hör till fältet det står under, inte till kalendern. Skriver du ett senare datum i Startdatum än i Slutdatum räknas spannet bakåt, och "från och med" gäller fortfarande dagen i Startdatum. Under resultatet står alltid, i klartext, vilken första och sista dag som faktiskt räknats – och står samma datum i båda fälten blir svaret 1 dag bara när båda ändarna räknas med.
Kalenderberäkning
Uträkningen bygger på kalenderberäkning, vilket är vad som allmänt gäller i Sverige enligt lag och avtal – se 1 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.
Det innebär att resultatet svarar mot den dag som genom sitt namn i veckan eller sitt tal i månaden motsvarar den dag beräkningen utgår från. Finns ingen motsvarande dag i slutmånaden justeras resultatet till den månadens sista dag: en månad efter den 31 januari är den 28 februari. Det är därför svaret står som "1 månad och 1 dag" och inte som ett antal dagar delat med trettio.
Räknar du i arbetsdagar bortses från samtliga svenska allmänna och andra helgdagar, lördagar och söndagar inräknade. I läget Lägg till eller dra ifrån tillämpas stegen i den ordning de står, och varje steg visar sitt eget delresultat – +1 månad, +30 dagar och +30 dagar, +1 månad landar på olika datum.
Söndagsregeln
Söndagsregeln innebär att en beräkning som landar på en helgdag flyttas fram till nästa vardag. Den är ett val i läget Lägg till eller dra ifrån: kryssa i Tillämpa söndagsregeln under stegen, så är det flyttade datumet svaret. Under resultatet står i klartext vilken dag stegen landade på och att regeln flyttade det därifrån.
Regeln tillämpas i många fall enligt lag – se 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid – och tas in i många avtal när avsikten är att en frist inte ska löpa ut på en helgdag. Men den gäller inte alltid, och därför räknar sidan den inte åt dig: ett datum som flyttats när det inte skulle flyttas är lika fel som ett som inte flyttats när det skulle.
Regeln gäller framåt även när kedjan räknar bakåt: hamnar resultatet före utgångsdagen justeras det ändå framåt, till nästa vardag. Räknar du i arbetsdagar har den ingenting att göra – ett arbetsdagssteg landar aldrig på en helgdag.
Helgdagarna i perioden
Under varje svar står vilka helgdagar som ligger i perioden. Talen delar upp samma dagar på två sätt: efter lagen, i allmänna och de facto-helgdagar, och efter vad dagen är, i namngivna högtider och vanliga lördagar och söndagar. Söndagar är allmänna helgdagar enligt lagen (1989:253) om allmänna helgdagar, vilket är varför det första talet är större än antalet röda dagar i en almanacka.
Sidan redovisar vilka dagar som är helgdagar. Om en helgdag också är ledig eller betald följer av anställningsavtal och kollektivavtal, inte av lagen.
Spara och dela beräkningen
Adressen uppdateras när du räknar, så att du kan spara beräkningen som ett bokmärke, dela den med någon annan eller backa till den föregående med webbläsarens bakåtknapp. Kopiera som text ger samma svar som står på skärmen, i en rad som går att klistra in i ett mejl. I läget Lägg till eller dra ifrån lägger brickan intill datumet det i urklipp som 2026-09-08 – ISO-format, som ett kalkylblad vill ha det.