De facto-helgdagar

Vilka dagar är de facto-helgdagar?

Ingen av dem står i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar. Ingen av dem är alltså en röd dag i lagens mening. Ändå är de i praktiken lediga för de allra flesta, och det är den skillnaden termen de facto-helgdag fångar: dagen är helgdag i sak, inte i lag.

Vad som faktiskt står i lagen

Tre av dagarna är namngivna i lag, och det är inte samma tre som listan ovan skulle få en att gissa.

Semesterlagen. Enligt 3 a § semesterlagen (1977:480) räknas lördag och söndag inte som semesterdagar, och med söndag jämställs “allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton”. Den som är ledig en vecka över julafton förbrukar alltså ingen semesterdag på den.

Lagen om beräkning av lagstadgad tid. Enligt 2 § lagen (1930:173) får en åtgärd som senast ska vidtas på allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton i stället vidtas nästa vardag. En frist som löper ut på julafton löper alltså vidare förbi juldagen och annandag jul – och förbi helgen, om dagarna ligger så. Oftast landar den på den 27 december, men vissa år först den 28 eller 29.

Samma tre dagar, båda gångerna: midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Varför påskafton och pingstafton ändå räknas

Därför att de alltid är lördagar.

Påskdagen är alltid en söndag, och pingstdagen likaså – därmed infaller deras aftnar oundvikligen på en lördag. De behöver ingen egen regel: lördagen bär dem. Det är också skälet till att lagstiftaren aldrig behövt namnge dem i de bestämmelser som nämner de tre andra aftnarna.

Det ger en avgörande praktisk skillnad. Midsommarafton, julafton och nyårsafton kan hamna på en vardag och tar då bort en arbetsdag. Påskafton och pingstafton kan det aldrig, och ger därför aldrig någon ledighet som helgen inte redan gav.

Ledighet och lön

Att en dag är arbetsfri följer inte av att den är helgdag. Det följer av avtalet.

• Kollektivavtal och anställningsavtal avgör om du är ledig och om ledigheten är betald. De flesta avtal gör julafton, midsommarafton och nyårsafton arbetsfria, men det varierar mellan branscher.
• Skiftarbete, vård, handel och transport går inte i takt med kontorskalendern. Här arbetas det ofta på de här dagarna, i regel mot helgtillägg enligt avtal.
• Egenföretagare har inga helgdagar alls i den meningen. Vad kunder och leverantörer gör är en annan sak.

Dagsmart redovisar vilken dag som är helgdag – inte om just du är ledig.

Vad som håller stängt

I praktiken följer samhället de facto-helgdagarna nära:

• Banker och finansmarknader. Stockholmsbörsen håller stängt på julafton, midsommarafton och nyårsafton, och betalningar i clearingsystemen går inte igenom.
• Myndigheter och offentlig service håller normalt stängt.
• Handeln håller i regel öppet med kortare tider, ofta med stängning tidigt på eftermiddagen.

Begreppet bankdag i avtal och villkor utesluter normalt dessa dagar. Se bankhelgdagar.

De facto-helgdag, halvdag eller klämdag?

Tre olika saker, som ofta blandas ihop:

Vanliga frågor

Är julafton en röd dag?

Nej. Julafton är ingen allmän helgdag. Den är däremot jämställd med söndag i semesterlagen och i lagen om beräkning av lagstadgad tid, och arbetsfri enligt de flesta kollektivavtal.

Måste jag ta semester på julafton?

Nej, om du inte skulle ha arbetat den dagen. Semesterlagen jämställer julafton med söndag, och söndagar räknas inte som semesterdagar.

Är påskafton en röd dag?

Nej, men frågan saknar praktisk betydelse: påskafton är alltid en lördag.

Varför är midsommarafton alltid en fredag?

Därför att midsommardagen sedan 1953 infaller den lördag som ligger i perioden 20–26 juni. Aftonen före är då med nödvändighet en fredag.

Vad heter de facto-helgdag på engelska?

Det finns ingen etablerad motsvarighet. De facto public holiday används beskrivande; enskilda dagar heter Christmas Eve, New Year’s Eve och Midsummer Eve.