Lag (1989:253) om allmänna helgdagar
Lagen räknar upp de dagar som är allmänna helgdagar i Sverige och anger när var och en av dem infaller. Här är lagtexten i sin helhet – följd av vad den faktiskt betyder.
Lagtexten
Fältet nedan är lagens egen ordalydelse. Allt efter det är vår läsning av den.
Lagtext
1 § Med allmän helgdag avses i lag eller annan författning
- söndagar, däribland påskdagen och pingstdagen,
- nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag,
- långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.
2 § Av de i 1 § angivna helgdagarna infaller
| Helgdag | Infaller |
|---|---|
| nyårsdagen | den 1 januari |
| trettondedag jul | den 6 januari |
| långfredagen | fredagen närmast före påskdagen |
| påskdagen | söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars |
| annandag påsk | dagen efter påskdagen |
| Kristi himmelsfärdsdag | sjätte torsdagen efter påskdagen |
| pingstdagen | sjunde söndagen efter påskdagen |
| nationaldagen | den 6 juni |
| midsommardagen | den lördag som infaller under tiden den 20–26 juni |
| alla helgons dag | den lördag som infaller under tiden den 31 oktober–6 november |
| juldagen | den 25 december |
| annandag jul | den 26 december |
Lydelsen är uppdaterad till och med SFS 2004:1320 och hämtad från Regeringskansliets rättsdatabas. Uppställningen är vår – 2 § står i lagen som löpande text – men ordalydelsen är oförändrad.
Källan är Regeringskansliets rättsdatabas, där lagen finns i sin helhet.
Vad lagen gör
Lagen är kort av ett skäl: den definierar en term. Den säger vad som avses med allmän helgdag i lag eller annan författning – inte vem som ska vara ledig, inte vad som ska hålla stängt och inte vad någon ska få betalt.
Betydelsen ligger i alla de andra författningar som använder termen. När semesterlagen, räntelagen, rättegångsbalken eller ett kollektivavtal talar om allmän helgdag är det den här uppräkningen som avgör vilka dagar som avses.
Det är också skälet till att uppräkningen i 1 § ser ut som den gör. Dagarna delas i tre grupper efter hur de förhåller sig till söndagen:
- Söndagar, inklusive påskdagen och pingstdagen, som alltid är söndagar.
- Fasta datum som är helgdagar även när de inte infaller på en söndag – nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul.
- Dagar utan koppling till söndagen – långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag. Alla utom en är rörliga och kan aldrig infalla på en söndag. Undantaget är nationaldagen, som ligger fast den 6 juni och därför kan göra det – nästa gång 2027.
Påskdagen och pingstdagen räknas alltså upp trots att de är söndagar och därmed redan täckta av första strecksatsen. Lagstiftaren har valt tydlighet framför korthet.
Vad lagen inte gör
- Ingen rätt till ledighet. Att en dag är allmän helgdag ger ingen rätt att vara ledig. Den frågan avgörs av anställnings- och kollektivavtal.
- Ingen lön. Om ledigheten är betald följer likaså av avtal.
- Inga aftnar. Julafton, midsommarafton och nyårsafton står inte i lagen. Deras särställning finns på annat håll – i semesterlagen och i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.
- Inga halvdagar eller klämdagar. De begreppen saknas helt i lagstiftningen.
Lagens historia
Lagen trädde i kraft den 1 januari 1990 och ersatte en äldre reglering. Den senaste ändringen i sak gjordes genom SFS 2004:1320: annandag pingst utgick och nationaldagen tillkom, med verkan från 2005.
Sedan dess är uppräkningen oförändrad. Ändringar i vilka dagar som är allmänna helgdagar kräver riksdagsbeslut och är sällsynta – dessförinnan ändrades helgdagarnas krets genom helgdagsreformen 1952.
Läs mer om helgdagarna
Lagen säger när dagarna infaller, men inte varför. Bakgrunden till varje högtid – och vilka dagar runt omkring som är helgdagar utan att stå i lagen – finns på högtidernas egna sidor.
- Nyår – nyårsdagen och nyårsafton
- Påsk – långfredagen, påskdagen och annandag påsk
- Första maj
- Kristi himmelsfärdsdag
- Pingst – pingstdagen och pingstafton
- Sveriges nationaldag
- Midsommar – midsommardagen och midsommarafton
- Alla helgons dag
- Jul – juldagen, annandag jul, trettondedag jul och julafton
Om skillnaden mellan allmänna helgdagar och de dagar som i praktiken är likställda med dem, se Fakta om svenska helgdagar.