Hoppa till innehållet
Dagsmart.

Allmänna flaggdagar

Sverige har nitton allmänna flaggdagar. De räknas upp i en förordning, och de flesta men inte alla ligger på fasta datum.

Vilka är de allmänna flaggdagarna?

De dagar som räknas upp i förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar. Listan är kort och sluten – står dagen inte där är den ingen allmän flaggdag, hur väl firad den än är.

FlaggdagInfallerÄven helgdag
Nyårsdagen1 januariJa
Kung Carl XVI Gustafs namnsdag28 januariNej
Kronprinsessan Victorias namnsdag12 marsNej
PåskdagenRörlig, mars eller aprilJa
Kung Carl XVI Gustafs födelsedag30 aprilNej
Första maj1 majJa
PingstdagenRörlig, maj eller juniJa
Veterandagen29 majNej
Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag6 juniJa
Dag för Sveriges val till EuropaparlamentetRörlig, valårNej
MidsommardagenRörlig, 20–26 juniJa
Kronprinsessan Victorias födelsedag14 juliNej
Drottning Silvias namnsdag8 augustiNej
Dag för val i hela riket till riksdagenRörlig, valårNej
FN-dagen24 oktoberNej
Gustav Adolfsdagen6 novemberNej
Nobeldagen10 decemberNej
Drottning Silvias födelsedag23 decemberNej
Juldagen25 decemberJa

Dagarna knutna till kungahuset står med namn i författningstexten, inte med titel. De ändras därför när personerna gör det, och förordningen har skrivits om flera gånger sedan 1982. Den dag som senast tillkom är dagen för val till Europaparlamentet, som genom SFS 2023:67 blev flaggdag den 1 april 2023 och gjorde listan nitton dagar lång. Därefter har den bara varit längre tillfälligt: den 15 september 2023 var en extra flaggdag för konungens femtio år på tronen.

Alla helgdagar Se flaggdagarna i kalendern

Flaggdag och helgdag är inte samma sak

Sju av de nitton flaggdagarna är också allmänna helgdagar. Resten är vanliga dagar med flaggning.

Det omvända gäller också: flera allmänna helgdagar är inte flaggdagar. Trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, alla helgons dag och annandag jul står inte i förordningen. Långfredagen är dessutom en dag då det av tradition inte flaggas alls.

De två listorna har olika syften. Helgdagarna handlar om när arbetet vilar, flaggdagarna om vad staten uppmärksammar.

De rörliga flaggdagarna

Fyra av dagarna saknar fast datum:

Riksdagsvalet har inte alltid legat på andra söndagen i september. Den regeln följer av regeringsformen i dess lydelse efter 2010 års grundlagsreform och tillämpades första gången vid valet 2014. Dessförinnan hölls valet tredje söndagen i september, och mandatperioden var tre år till och med valet 1994 och fyra år därefter. Kalendern redovisar därför valen 1985–2010 på tredje söndagen och valen från och med 2014 på andra. Längre bakåt än så går flaggdagarna inte: förordningen är från 1982 och trädde i kraft mitt i året, så vi börjar på det första hela året och utelämnar hellre en dag som gällde än påstår en som inte gjorde.

Val till Europaparlamentet står med först när datumet är beslutat. Valen hålls vart femte år, men inom en period som medlemsstaterna fördelar sinsemellan, och dagen går alltså inte att räkna fram på samma sätt som riksdagsvalets. Saknas EU-valdagen ett kommande valår är det ingen lucka utan ett datum som ännu inte är bestämt – vi visar hellre ingen flaggdag än fel dag.

Extraval till riksdagen är också en dag för val i hela riket, och därmed flaggdag. Ett sådant utlyses och går inte att förutse, så det finns inte i kalendern i förväg. Sverige har inte hållit något extraval sedan 1958.

Så flaggas det

Flaggningstiderna följer av hävd och av anvisningar, inte av förordningen, som bara anger vilka dagarna är. Den ordning som normalt tillämpas:

Bestämmelser om flaggans utseende finns i lagen (1982:269) om Sveriges flagga.

Någon skyldighet att flagga följer inte av förordningen. Bindande föreskrifter om flaggning finns bara inom Försvarsmakten; varje civil myndighet avgör själv i vilken utsträckning seden upprätthålls, och konstitutionsutskottet har återkommande avstått från att reglera frågan. För privatpersoner och företag är listan likaså en rekommendation: ingen är skyldig att hissa flaggan någon dag alls, och ingen är förbjuden att göra det övriga dagar.

Vanliga frågor

Hur många allmänna flaggdagar finns det?

Nitton. Två av dem, valdagarna, infaller bara valår, så ett vanligt år har sjutton.

Varför saknas valdagen vissa år?

Riksdagsval hålls vart fjärde år och val till Europaparlamentet vart femte, så de två flaggdagarna infaller bara valår. EU-valdagen står dessutom med först när datumet är beslutat inom EU. Ett kommande EU-val syns alltså i kalendern först när dagen är bestämd.

Är alla flaggdagar röda dagar?

Nej. Sju av dem är allmänna helgdagar; övriga är vanliga dagar.

Måste jag flagga på flaggdagarna?

Nej. Ingen är skyldig att flagga. Bindande föreskrifter finns bara inom Försvarsmakten – för myndigheter i övrigt, och för alla andra, är dagarna en rekommendation.

Får man flagga andra dagar?

Ja. Flaggdagarna anger när det bör flaggas, inte när det får flaggas.

Varför flaggas det inte på långfredagen?

Av tradition. Långfredagen är en sorgedag i kyrkoåret och saknas i förordningen, trots att den är en allmän helgdag.