Allmänna flaggdagar

Vilka är de allmänna flaggdagarna?

De dagar som räknas upp i förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar. Listan är kort och sluten – står dagen inte där är den ingen allmän flaggdag, hur väl firad den än är.

Dagarna knutna till kungahuset står med namn i författningstexten, inte med titel. De ändras därför när personerna gör det, och förordningen har skrivits om flera gånger sedan 1982. Den dag som senast tillkom är dagen för val till Europaparlamentet, som genom SFS 2023:67 blev flaggdag den 1 april 2023 och gjorde listan nitton dagar lång. Därefter har den bara varit längre tillfälligt: den 15 september 2023 var en extra flaggdag för konungens femtio år på tronen.

Flaggdag och helgdag är inte samma sak

Sju av de nitton flaggdagarna är också allmänna helgdagar. Resten är vanliga dagar med flaggning.

Det omvända gäller också: flera allmänna helgdagar är inte flaggdagar. Trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, alla helgons dag och annandag jul står inte i förordningen. Långfredagen är dessutom en dag då det av tradition inte flaggas alls.

De två listorna har olika syften. Helgdagarna handlar om när arbetet vilar, flaggdagarna om vad staten uppmärksammar.

De rörliga flaggdagarna

Fyra av dagarna saknar fast datum:

• Påskdagen och pingstdagen följer påskberäkningen och kan flytta sig över en dryg månad.
• Midsommardagen infaller lördagen i perioden 20–26 juni.
• Valdagarna – riksdagsval och val till Europaparlamentet – infaller bara valår. Riksdagsval hålls andra söndagen i september vart fjärde år; Europaparlamentsval vart femte år, på ett datum som beslutas inom EU.

Så flaggas det

Flaggningstiderna följer av hävd och av anvisningar, inte av förordningen, som bara anger vilka dagarna är. Den ordning som normalt tillämpas:

• Flaggan hissas klockan 08.00 under perioden 1 mars–31 oktober, och klockan 09.00 under vinterhalvåret.
• Flaggan halas vid solnedgången, dock senast klockan 21.00.
• Ska flaggan vara uppe efter mörkrets inbrott bör den vara belyst.

Bestämmelser om flaggans utseende finns i lagen (1982:269) om Sveriges flagga.

Någon skyldighet att flagga följer inte av förordningen. Bindande föreskrifter om flaggning finns bara inom Försvarsmakten; varje civil myndighet avgör själv i vilken utsträckning seden upprätthålls, och konstitutionsutskottet har återkommande avstått från att reglera frågan. För privatpersoner och företag är listan likaså en rekommendation: ingen är skyldig att hissa flaggan någon dag alls, och ingen är förbjuden att göra det övriga dagar.

Vanliga frågor

Hur många allmänna flaggdagar finns det?

Nitton. Två av dem, valdagarna, infaller bara valår, så ett vanligt år har sjutton.

Är alla flaggdagar röda dagar?

Nej. Sju av dem är allmänna helgdagar; övriga är vanliga dagar.

Måste jag flagga på flaggdagarna?

Nej. Ingen är skyldig att flagga. Bindande föreskrifter finns bara inom Försvarsmakten – för myndigheter i övrigt, och för alla andra, är dagarna en rekommendation.

Får man flagga andra dagar?

Ja. Flaggdagarna anger när det bör flaggas, inte när det får flaggas.

Varför flaggas det inte på långfredagen?

Av tradition. Långfredagen är en sorgedag i kyrkoåret och saknas i förordningen, trots att den är en allmän helgdag.